Det bara är
Precis så känns det, allt bara är. Inget av det jag gör har någon större betydelse för varken mig själv eller någon annan och allt och alla ser likadana ut. Fredag som lördag, tisdag som torsdag, du som du. Samma hela tiden. Och om det mot alla ods skulle hänta något nytt så är det antingen en extrem-engångs-grej eller också gör man det där nya så många gånger att innan man vet ordet av så är det inte nytt längre. Fan.
Det är iallafall första advent idag (slänger in det lite fint som alla andra gör som att det hade kunnat undgå någon). Nu ska jag skrota fram lite pepparkakor och mjölk (vars utgånsdatum väger på rätt sida vågen) och dö lite i självömkan, som jag alltid vill på söndagar. Låter ju nästan lite mysigt. Sen ska jag väl vänta på Beck-filmen som börjar klockan nio ... som jag alltid gör på söndagar.
Kommentarer
Postat av: vera
vi måste komma på något radikalt och helt crazy. något som man bah yey fan va fett! det är precis vad vi behöver för liksom man är varken ledsen eller glad. man bara är
Trackback